Claes Funck av adlig släkt - friherre

Riddarhusets vapensköld för Friherre Gustaf Funck 1723 Riddarhusets vapensköld för Friherre Gustaf Funck 1723

  RUBRIKER PÅ DENNA SIDA 

- 1.   BORGAREN HANS FUNCK, STRALSUND MED BURSKAP 1575  
             (burskap = yrkesberättigad borgare)

            - SLÄKTEN TILL STOCKHOLMS 1600-TAL MED BURSKAP
            - SLOTTET TRE KRONOR
            - REGALSKEPPET VASA
            - RIDDARHUSBESÖK 1991
            - SLÄKTEN FUNCK - EN KRÖNIKA FRÅN RIKSARKIVET
            - FAKTARUTA KRING GENERATIONER PÅ FÄDERNET FÖR
               CLAES FUNCK

- 2.   SON BERGSDIREKTÖREN/GRUVÄGAREN THOMAS FUNCK

- 3.   SON GRUVDIR./BERGMÄSTARE/ÄGARE JOHAN FUNCK, HUSTRU ELISABETH FUNCK

           - JOHANS FRU'S, ELISABETH - HENNES FÖRÄLDRAR OCH FAMILJEBIBEL FRÅN 1646
           - 1646 - EN BIBEL I SKINNBAND MED TVÅ STYCKEN LÅS
           - MER KRING JOHANS OCH ELISABETHS LIVSGÄRNINGAR
           - ELISABETH KÖPTE BLAND ANNAT BRO GÅRD I UPPLAND
           - EN AV SÖNERNA TILL JOHAN - ADLIG MEN INTE FRIHERRLIG
           - ELISABETH FUNCK'S DONATION TILL STORKYRKAN I STOCKHOLM

- 4.   SON GRUVDIR./BERGMÄSTARE/ÄGARE/LANDSHÖVDING FRIHERRE GUSTAF FUNCK

         -  CARL FUNCKS TRIBUT TILL  FAR  GUSTAF FUNCK & MOR CRISTINA CRONSTRÖM

- 5.   SON BERGSDIREKTÖR/BERGSRÅD/FRIHERRE ALEXANDER FUNCK

             - ALEXANDER FUNCK - Riksarkivet
             - ALMSTAD RYTTARGÅRD 1991

- 6.    SON HÄRADSHÖVDING FRIHERRE FREDRIK JAKOB FUNCK

- 7.    SON FRIHERRE ALEXANDER FREDRIK CARL AUGUST FUNCK

- 8.    SON FRIHERRE EDVARD FUNCK
           -  FRIHERRE ERIK FUNCK, SON TILL EDUARD, SKRIVER I "ÄTTEBOKEN" OM SIN FAR

- 9.    SON MILITÄR & FRIHERRE ERIK FUNCK

- 10.  SON FOTOGRAF & FRIHERRE CLAES FUNCK
          - Bilder ur Erik Funcks album

1. Borgaren Hans Funck, Stralsund

Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset, Stralsund. Wikipedia common. Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset, Stralsund. Wikipedia common.

Claes Funck blev under 1980-talet intresserad av sin bakgrund. Han kunde med hjälp av sin far och sin fru Siv´s kontakter, Carina Olsson i Upplands Väsby, och  en HP-dator skapa den släktkrönika med Claes Funcks fotografi, som blev till 1991-92.

Claes farfar Edvard Funck, född 1856, samlade fakta funna i bibliotek tillhörande Funckfamiljer boende på olika gårdar i Sverige. Denna rika källa var så stor att ett urval måste ske och blev till en 66 sidor lång släktkrönika med Claes foton.

Den gavs i gåva till Riddarhuset, Stockholms Domkyrkobibliotek, Herman Lindqvist och Skövde Stadsmuseum. Skövde Stadsmuseum har även de bilder Claes tagit.

Släkthistorien kan sökas bakåt ända till föräldrarna till Thomas Funck, borgaren Hans Funck och hans hustru Anna Schultz i Stralsund. Stralsund anlades 1234, blev 1278 hansestad och har sedan dess alltid varit en betydande sjöfartsstad. Stralsund var i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 till 1815, då området avträddes till Preussen för en större summa pengar. Under perioden 1720-1815 var staden säte för den svenske guvernören i Pommern. Det finns talrika svenskminnen i Stralsund.

Född 1580 kom Thomas att under första hälften av 1600-talet flytta till Stockholm, där han blev handelsman och borgare. Han var en framgångsrik handelsman och blev inom bergshanteringen ett betydande namn med ägarskap av Garpenbergs och Lövåsens bruk i Dalarna samt Riddarhyttans bruk i Västmanland.

De tre sönerna Simon, Johan och Albrecht gifte sig med tre systrar, döttrar till Överborgmästaren i Stockholm, Hans Hansson och hans hustru Britta Larsdorartter.

1. Hans Funck, Stralsund är alltså Claes farfars farfars farfars farfars far

<-- Till sidans rubriker! 

En borgerlig släkt med burskap i Stralsund 1575 i Stockholms 1600-tal
- bild med slottet Tre Kronor före 1697

Foto Claes Funck, copyright Foto Claes Funck, copyright

Kring detta slott, och troligen med besök inne i det, promenerade de tidiga Funckarna under 1600-talet. Den stora Slottsbranden inträffade i Stockholm den 7 maj 1697 då det gamla slottet Tre Kronor totalförstördes i en eldsvåda, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längas murar. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes.
Läs gärna mer om slottet här; http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/se_gora/museet_tre_kronor.php

Foto av modellen på Stockholms Stadsmuseum, Claes Funck, copyright
- publiceringsrätt efter tillstånd från Stockholms Stadsmuseum 2013-11-25

<-- Till sidans rubriker! 

Regalskeppet Vasas tid

 

Det var under samma tid som Regalskeppet Vasa fanns till vid sin korta stund på vatten. Idag återupplyft och världskänt museum i Stockholm.

Vasa var ett Svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, sön- dagen den 10 augusti 1628.

Här en bild från Claes Funcks besök på Vasa- museet 2013-11-18, med honom som fotograf.

Publiceringstillstånd 2013-12-03 från Vasa- museet.


 






<-- Till sidans rubriker! 

Riddarhusbesök

1991. Carina Olsson, Upplands Väsby skrev släktkrönikan och avtackas på Riddarhuset av Claes far, Erik Funck, som ger Carina ett komplett ex av släktkrönikan.
 

Foto Claes Funck, copyright

22 okt 1993, Claes far, Erik Funck t.h. överlämnar släktkrönika och " Äreminne till Gustaf Funcks änkerfru fru Christina Cronström-Funck,"  till Riddarhusets genealog Lars Wikström, till vänster.
 

Foto Claes Funck, copyright


 


 

<--Till sidans rubriker

Släkten Funck - en krönika från Riksarkivet

Funck, släkt - artikel från Riksarkivet
Band 16 (1964-1966), sida 646
Biografi

Funck, släkt, härstammande från Hans Funck, som 1575 fick burskap i Stralsund.

Dennes son Thomas Funck (1580—1645) uppges i sina personalier efter föräldrarnas tidiga frånfälle ha blivit omhändertagen av sin äldre broder Hans Funck, som var buntmakare (körsnär) i Anklam och lärde honom sitt hantverk.

Enligt samma källa var Thomas Funck 1607—15 borgare i Västerås och efter vistelse i Lübeck bosatt i Sthlm från 1618. Där fick han burskap 1625, och följande år köpte han flera stenhus.

Thomas Funck tillhörde även borgerskapets äldste, och var kyrkvärd samt vid riksdagarna 1627, 1629 och 1633 en av stadens representanter i borgarståndet.

År 1629 var han en av arrendatorerna av utrikes tullen. Thomas Funck lånade ut pengar till arrendatorerna av Garpenbergs kopparbruk (Kopparberg) Otto Henrik Schmidt och Jonas Rollenhagen för att de skulle kunna fortsätta gruvdriften, och då de ej kunde återbetala lånet, övertog han bruket vid mitten av 1630-talet. Här investerade han stora delar av sin förmögenhet på nya anläggningar och lyckades på detta sätt göra Garpenberg till det tredje kopparverket i riket, även om det förblev obetydligt i jämförelse med Stora Kopparberget vid Falun, vars produktion var mångdubbelt större, och Nya Kopparberget i Ljusnarsberg (Vin), vars produktion var nästan dubbelt så stor som Garpenbergs. År 1637 övertog Thomas F även arrendet av Lövåsens silververk i Stora Skedvi (Kopparberg), där han satsade så mycket kapital och arbete, att det vid arrendetidens slut 1643 transporterades på honom som hans egendom.

Sedan Thomas Funck:s första hustru, en vinhandlardotter från Lübeck, dött jämte deras enda barn, hade han gift om sig med en dotter till den i Stockholm husägande västeråsborgaren Simon Depken (Döpken) d ä (bd 11), en av Sveriges rikaste affärsmän. I detta äktenskap fick han bl a de fyra sönerna Simon, Albrekt, Thomas och Johan, av vilka Simon, Albrekt och Johan gifte sig med döttrar till den förmögne sthlmsborgmästaren och riksdagsmannen Hans Hansson, som också blev svärfar till räntmästaren Börje Cronberg (bd 9).

1. Simon Funck (död 1690, ej 1711) namnges till en början som borgare i Stockholm och fick 30 mars 1649 jämte sin systers man, stockholmsborgaren Peter Bohm, och örebroborgaren Hans Meinick bergskollegiets brev på Garphyttans silververk i Tysslinge (Ör), om de satte det i stånd. Enligt kontrakt av 28 nov 1649 arrenderade de hela Lekebergslagen av kronan. Deras verksamhet vid Garphyttan blev emellertid synnerligen begränsad, och Simon Funck kan ej beläggas ha deltagit i sina kompanjoners arbete där. Redan 10 juli samma år hade han från sin svärfar Hans Hansson förvärvat Skilå kopparbruk (senare kallat Riddarhyttan) i Skinnskatteberg (Vm), vilket han utbyggde med järnverk. Åren 1650—55 och 1667—72 arrenderade Simon Funck hela Skinnskatteberg av kronan och köpte 1656 (ej 1665) säteriet Skärviken, där han bosatte sig. År 1666 övergick till honom för skuldfordran Salbo hemman i Ljusnarsberg (Ör) med järnhytta och andelar i Nya Kopparberget, och några år senare blev han även en av delägarna i silverfyndigheterna vid Norra Hörken i samma socken. All hans egendom i Ljusnarsberg övergick emellertid redan på 1670-talet till brodern Johan Funck.

På äldre dagar utarrenderade Simon Funck Skilå järnverk till sin son Thomas Funck (död 1705) och koppargruvan där till sonen Simon Funck den yngre (född 1697 enl L 45: 4, KB). Efter Simon Funck den äldres död pantsatte änkan alla de Funcksska besittningarna i Skinnskatteberg till sin syster, Johan Funck:s änka, som 1692 förvärvade äganderätten till dem, men redan följande år sålde dem. Simon Funck d y, som en tid förgäves sökte driva Mårdshyttans koppargruva i Linde (Ör), blev genom äktenskap med en dotter till brukspatronen Måns Christiersson (bd 8, s 466) medintressent i Ljusneverken och flyttade senast 1692 till Hälsingland, där han var brukspatron vid Gullgruva i Skog. Hans son Magnus F (1684—1759) var länge bokhållare och sedan inspektor på Västanfors bruk (Vm), som ägdes av morbrodern Adolph Christiernin, och en annan son, Johan Funck (1691—1744), blev aktuarie i bergskollegium och far till Johan Adolf Funck (f omkr 1727, d 1773), som var bokhållare vid en segelduksfabrik i Stockholm, och till Simon Funck (född omkr 1731, levde ännu 1789), som var revisor vid generallandtulls-kontoret i Stockholm. Simon Funck d ä hade ytterligare en son, Johan Funck (död 1695 enl L 45: 4, KB). Denne blev far till kaptenen Carl Johan F (1679— omkr 1719), som blev rysk fånge vid Perevolotjna 1709.

2. Albrekt Funck (1623—70) anlade 1649 Årängens kopparverk invid det fäderneärvda Garpenberg, men sina besittningar i denna trakt sålde han senare till brodern Johan. På 1650-talet köpte han av brodern Simons ovannämnda kompanjoner Peter Bohm och Hans Meinick de båda några år tidigare anlagda järnverken Norhammaren och Villingshammaren i Hidinge (Ör), som sammanslogs av honom och kallades Funckshammar (nu Villingsberg). Då Stockholms förmyndarkammare tillkom 1667, blev han en av borgerskapets fyra representanter där, de s k assistenterna, och 1669 var han en av de sju som överståthållaren Axel Sparre mot Stockholms magistrats vilja gjorde till extra ordinarie rådmän i staden. Hans ende son, Thomas Albrekt Funck (1655—1709), var från 1685 borgmästare i Sala, som han representerade vid riksdagarna 1693 och 1697, och 1697—1700 därjämte kronofogde i Väsby län (Salbergets fögderi).

3. Simon och Albrekt Funck:s bror Thomas Funck (död 1677 enl Åkerstein), vilken 1643 jämte brodern Johan inskrevs vid Greifswalds universitet, innehade Lövåsen efter fadern men visade där »oflit och oförstånd» och överlät 1659 detta silververk på en kompanjon. Senare blev han inspektor vid Lummelunds bruk i Lummelunda (Gotl). Enligt Åkerstein var han far bl a till Stora Kopparbergs bergslags i Falun siste gruvfogde, Simon Funck (1664 —1745). Dennes son var kontraktsprosten Johan Funck (1711—77) i Nås (Kopp), och en bror till Simon Funck blev farfars far till komministern Anders Funck (1764—1834) i Stora Tuna (Kopp).

4. Assessor Johan Funck adlades 1672 och blev svärfar till de bekanta karolinerna Carl Magnus Stuart och Carl Gustav Rehnskiöld. Söner till honom var bl a kapten Lorentz Funck (1668—90), som stupade på fransk sida vid Fleury, landshövdingen i Värmland Gustav Funck (1670—1736), envoyén Thomas Funck, överstelöjtnanten Johan Funck (1674—1706), som stupade vid Kalisz i Polen, och titulärlandshövdingen Isak Funck (1679—1735), vilken lät bygga Kaggeholm till sitt nuvarande skick med flyglar på Helgö (Stockholm), som han förvärvat genom äktenskap med en dotter till Erik Lindschöld. Gustav och Isak blev friherrar 1723 resp 1733 (den senare ointroducerad). Gustav Funck:s söner var Johan Funck (1703—73), vilken efter verksamhet som lagman i Västmanland var landshövding först i Västerbottens och sedan i Uppsala län, riksrådet Carl Funck (F 3), Gustav Funck (1709—74), som var den siste direktören inom släkten Funck för kopparverket Garpenberg, samt bergsrådet Alexander Funk.

Carl Funck:s söner major Carl Gustav Funck (1749—1810) och löjtnant Johan Ture Funk (1767—1824) var bland de officerare som demonstrerade sitt missnöje med Gustav III:s ryska krig genom att begära avsked efter slaget vid Högland 1788. Ture Funck hörde till kretsen kring general Pechlin och fängslades som misstänkt för delaktighet i Gustav III: s mord men frigavs redan efter en månad och vistades sedan till 1807 utomlands, mest i Paris. Hans äldre bror, överstelöjtnant Fredrik Adolf Ulrik Funck (1746— 1814), som 1770—72 tjänstgjort i ryska armén mot turkarna och 1785 för sveriges räkning studerat stämningar och förhållanden i Norge, blev under kriget i Bohuslän 1788 misstänkt för förräderi och avsattes 1790 från sin tjänst.

Av Alexander Funck:s söner tjänstgjorde Gustav Johan Funck (1775—1852) i sin ungdom i bergskollegiet. Från denna tid härrör några av honom utförda akvareller i en gruvkartebok rörande Hästbäcks gruva i Norberg (Vm), nu förvarad i kommerskollegiets gruvkartekontor, Stockholm. Senare var han godsägare på Bolltorp i Skönberga (Ög) och ägnade sig åt botanik, mineralogi och kemi. Hans yngre bror Fredrik Jakob Funck (1778— 1864) var 1807—17 lagman i Tiohärad. Han bodde senare på det fäderneärvda Almstad i Tåby (Ög), samlade böcker och mynt, inrättade flera sockenbibliotek och donerade ett mineraliekabinett till Norrköpings elementarläroverk.

Son till den äldre och svärson till den yngre av dessa båda bröder var Fredrik Alexander Funck (1816—74). Fredrik Funck var efter studier vid Uppsala universitet och Möglins lantbruksakademi i Tyskland samt officerstjänst och verksamhet som godsägare kabinettskammarherre 1859—65 men blev mest känd som politiker. Han representerade sin ätt vid flera riksdagar fr o m 1847 och var statsrevisor 1851 (ej 1859). Åren 1864—70 och 1872 var F ordförande i Östegötlands landsting, av vilket han invaldes i FK från 1867. I riksdagen var han mest verksam i statsutskottet, vars vice ordförande han var från 1869. År 1873—74 var han vice talman. Vid flera tillfällen avböjde han erbjudanden att bli statsråd. Framför allt gjorde sig Funck känd genom sitt motstånd mot 1873 års kompromiss i riksdagen med dess sammankoppling av försvars- och grundskattefrågorna. Han ville bibehålla indelningsverket oförändrat men avskaffa grundskatterna genom kapitalisering efter 40 år. Fredrik Funck uppges också ha hyst »varm tillgivenhet för tonkonsten, av vilken han själv var en lycklig utövare». En sonson till honom blev i äktenskap med en dotter till författaren G Nordensvan far till operettsångaren och regissören Hans (Hasse) Fredrik Funck (född 1917, död 2004) och till barnboksförfattaren och kompositören Thomas Fredrik Georg Funck (född 1919, död 2010), känd genom sina böcker och sångspel om Kalle Stropp och grodan Boll.

Den 20 april 1787 (Alm tidn:r 1788, s 97) beviljade K M:t adoption som adelsman med adliga ätten Funcks nr för Jakob Funck (född omkr 1716, död 1788). Hans snara död medförde dock, att han ej hann bli introducerad på riddarhuset. Han var en skicklig fortifikationsofficer, som efter att ha varit i fransk och engelsk (bl a i Bombay och Havanna) tjänst avancerat till portugisisk marechal de campo (generallöjtnant) i Brasilien samtidigt som han kvarstått i sv armén och till sist blivit sv överste. Av bouppteckningen efter en av Jakob Funcks fastrar framgår, att han var brorson till postmästaren i Visby Georg F (1675—1737), som i litteraturen (trol efter N Butendorff) uppges ha varit son till en buntmakare »Johan Barthold F» i Falun.

Den sistnämnde var enligt Butendorff bror till ovannämnda Simon, Albrekt och Thomas Funck, men detta är möjligen en förväxling med den av Butendorff egendomligt nog ej nämnde Johan Funck. Någon Johan Barthold Funck har ej påträffats i primärmaterial, och han är möjligen identisk med den på 1620-talet och 1637 i Stockholm men åtminstone från 1640-talets slut i Falun bosatte »skinnaren» (dvs buntmakaren el körsnären) Bertil (Bartolomeus) Funck:s (död omkr 1679) son, skinnaren Johan Bertilsson Funck (död omkr 1691) i Falun. Att de sistnämnda hade samma yrke som den kända släkten Funcks stamfar och hans äldre bror, såsom ovan nämnts, haft i Tyskland tyder liksom bosättningen i Stockholm och Dalarna på släktskap med denna, men släktskapsgraden har ej kunnat utredas.

Någon släktskap mellan den här behandlade släkten Funck och kommendörkaptenen Gustav Fredrik Funck (1766—1831), som 1820 adlades af Funck med liknande vapen, har ej kunnat beläggas.


Funck, släkt, urn:sbl:14579, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-11-25.
Kan sökas på; https://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=14579

<-- Till sidans rubriker! 

Faktaruta för generationerna på fädernet för Claes Funck
- fader/son- linje

FAKTARUTA KRING GENERATIONER PÅ FÄDERNET FÖR CLAES FUNCK
- FAR & SON-LINJE


1.  Hans Funck, borgare Stralsund -icke svensk/icke adlig- CLAES farfars farfars farfars farfars far
2.  Thomas Funck (1580-1645) - svensk men inte adlad - CLAES farfars farfars farfars farfar
3.  Johan Funck (1630-1679) - adlad (otitulerad) Funck 1672-11-20 -introducerad 1672 Nr 826
      - CLAES farfars farfars farfars far  - den otitulerade adelsgrenen dör ut 1789, men fortsätter som
          friherrlig gren genom Gustafs upphöjelse i nästa generation (son till Johan Funck).
……………………………………………………………………………………………………………………………………………….
4.  Gustaf Funck (1670-1736) - förste friherren i friherrliga ätten Funck år 1723 under Nr 189
       - CLAES farfars farfars farfar
5.  Alexander Funck (1716-1797) - CLAES farfars farfars far
6.  Fredrik Jakob Funck (1778-1864) - CLAES farfars farfar
7.  Alexander Fredrik Carl August Funck (1823 - 1905) - CLAES farfars far
8.   Alexander Fredrik Edvard August Funck (1858- 1905) - CLAES farfar
9.   Carl Erik Edvard Mauritz Funck (1912 - 2005) - CLAES far
10. Claes Johan Erik Edvard Funck, född 19

FRIHERRE:
I Sverige är friherrlig värdighet den näst högsta adliga värdigheten efter greve (båda högadel), men i rang före obetitlad adel, så kallad lågadel. Titeln infördes vid Erik den XIV:s kröning 1561, då nio personer upphöljdes till friherrlig värdighet. Under åren 1625–1886 introducerades 406 friherrliga ätter. År 1991 fortlevde 124 av dessa, varav nio är utgångna på svärdslinjen.

Friherrar har rätt till titeln högvälborne, såsom Högvälborne Herr Friherre. I Sverige tituleras en friherre muntligt som "baron", men hans hustru alltid "friherrinna”. Baron är en titel som egentligen saknas i Sverige, eftersom den bara används i talspråk.

HUVUDMANNALINJE - HUVUDGREN FÖR ADLIG ÄTT:
"Främste representant för en släkt. I adlig ätt avses stamfadern (den i adligt stånd upphöjde), och därefter äldste sonen i rakast existerande led."

För Claes Funck görs endast en släktbeskrivning av fäderneslinjen för hans del och ingen fullständig ättebeskrivning med huvudlinjen redovisad. Claes tillhör inte huvudlinjen med förstfödda söner i rakt nedstigande led från friherren Gustaf Funck, men väl en fäderneslinje i rakt nedstigande led från samme Gustaf - se ovan! Gustaf är Claes farfars farfars farfar.

Claes gren av den friherrliga ätten kallas följdriktigt "den yngre grenen" efter delningen mellan huvudgrenen med förstfödde sonen till Friherre Gustaf, Gustaf Johan, som huvudman och den yngre grenen med Fredrik Jacob som huvudman.

Söner till upphöjd Friherre och sönerna därefter i rakt nedstigande led ärver Friherreskapet oavsett om de är äldste son eller inte.

<-- Till sidans rubriker! 

2. Son bergsdirektören/gruvägaren Thomas Funck
                                                             - Claes  farfars farfars farfars farfar

2. Tomas Funck, född 1580-12-20 i Stralsund. Inkom till Sverige och blev borgare och handelsman i Stockholm samt ägare av Garpenbergs bruk i Garpenbergs socken och Lövåsens bruk i Stora Skedvi socken, båda i Kopparbergs län samt Riddarhyttans (Skilå) bruk i Västmanlands län. Död 1645-11-02 i Stockholm och begraven i Storkyrkan. Gift 1:o 1615-03-10 med Margareta Bratten, dotter av vinhandlaren i Stockholm Henrik Bratten. Gift 2:o 1618 med Margareta Depken, död 1678 Avestafors och begraven i Stockholms Storkyrka, dotter av borgaren i Västerås Simon Simonsson Depken och Kerstin Christoffersdotter. Gift 3:o med Agneta Backman.

Formaliatext från; http://www.adelsvapen.com/genealogi/


Efter fadern Thomas död 1645 tog hans son Simon över bruket Garpenberg. Två år före sin död hade också Garpenbergs Kungsgård förlänats Thomas och hans efterkommande.



Thomas skänkte en mässhake till kyrkan i Garpenberg. Denna mässhake i grön sammet är tillverkad i Florens på 1400-talet och kan än idag (1991) beskådas i felfritt skick i det s.k. Staffanskapellet i Garpenbergs kyrka.

År 1644 förvärvade Thomas en en tomt vid Kornhamnstorg, som på den tiden hette Åkaretorget. Här lät han påbörja uppförandet av ett handelshus, som fick ovanligt vackra och särledes konstnärligt arbetade sandstensornament. Säkerligen en produkt av den skickliga bildhuggarfamiljen Blume vars huvudman Heinrich anses ha utfört flera av de storslagna portalerna i Stockholm. Thomas fick inte uppleva huset färdigbyggt då han avled året efter byggstart.

Dagens hus har blivit påbyggt med två våningar och därefter återigen påsatts den ursprungliga gaveln. Gränden, som går från Kornhamnstorg till Västerlånggatan heter Funckens gränd.

(Text Claes Funck, Saltsjöbaden 2013)

"På denna tomt uppförde TOMAS FUNCK, Handlande och Bruksägare ett hus som år 1903 ändrades och påbyggdes med tvåvåningar, sedan den forna gaveln ånyo uppsattes".
 

Foto Claes Funck, copyright

Kornhamnstorg  i Stockholm. Funckens Gränd, kallas den gränden eftersom Tomas och hans son i början av 1600-talet fick bygga det ursprungliga huset med trappgavel som ses till höger av de två trappgavelhusen med en orange markis. Så småningom fick sonen Johan och hans son i sin tur Gustaf Funck, bygga på tomtmarken bredvid, och då ´var det Funck runtom´ som det står i några papper. Därav Funckens Gränd. Grändens namn var ursprungligen Bredgränd.

I Visby finns också en Funcks Gränd, efter en son till Tomas född 1580, sonen Tomas , som blev inspektor vid Lummelunda myrmalmsgruvor på Gotland

Foto 1960 Claes Funck, copyright.

 

Funckens Hus  ( påbyggt med två våningar 1905) och Funckens Gränd i Gamla Stan.  1990.



Foto Copyright Claes Funck, Saltsjöbaden




Funckens gränd, Stockholm 1990.

 

Foto Claes Funck, copyright

















<-- Till sidans rubriker! 

3.  Son gruvdirektör/bergmästare/ägare Johan Funck samt hustrun
     Elisabeth Funck
          - CLAES farfars farfars farfars far  &  farfars farfars farfars mor

Adelsvapen Nr 826 - skissartad bild från adelsvapen.com med publiceringsrätt - jmfr med Johans och sonen Petters (Peter) epitafier (minnesvårdar/ begravnings-vapen) här nedan! Adelsvapen Nr 826 - skissartad bild från adelsvapen.com med publiceringsrätt - jmfr med Johans och sonen Petters (Peter) epitafier (minnesvårdar/ begravnings-vapen) här nedan!

3. Johan Funck, adlad Funck 1672, till Garpenbergs och Dormsjö bruk i Garpenbergs socken, samt Sälbo bruk i Ljusnarsbergs socken, Örebro län. Född 1630-12-17 i Stockholm. Skolpilt i Stralsund 1642-07-00. Student i Greifswald. 1643-10-31, i Uppsala 1646-10-06 och i Heidelberg 1653-10-03. Bergmästare i Uppland 1664-11-19. Bergmästare vid Salberget 1669-03-06, men tillträdde ej förrän 1672-07-10 och avstod befattningen med utgången av år 1674. Direktör vid Avesta bruk 1671.

Adlad 1672-11-20 (introducerad 1672 under nr 826). Assessors titel med säte och stämma i bergskollegium 1673-08-23. Assessor på stat 1676-04-13. Död 1679-01-12 på Avesta och ligger jämte sin fru begraven i faderns grav i  Storkyrkan i Stockholm.

(Formaliatext; http://www.adelsvapen.com/genealogi/) 


Svenskt Biografiskt Lexikon                                                                   
Gift 1663-10-04 med Elisabet Hansdotter, född 1642-06-16 i Stockholm, död 1719-06-25, dotter av borgmästaren i Stockholm Hans Hansson och Brita Larsdotter. Hon var mycket rik och välgörande, skänkte bl a till Storkyrkan dess predikstol, på vars dörr hennes namn och mannens vapen äro målade, efter familjen har Funckens gränd sitt namn och av de många hus, som hon kom att äga, låg ett, det ännu s. k. Funckska huset, vid Kornhamnstorg.

Meriter
Funck, Johan, född 17 dec 1630 i Sthlm (självbiografiska anteckningar), död den 12 jan 1679 i Avesta (enl fam:bibel och likpredikan). Föräldrar: köpmannen Thomas Funck och Margareta Depken.

Elev vid Stralsunds trivialskola från juni (ej juli) 1642, vid Greifswalds universitet 31 okt 1643, vid Uppsala univerisitet 6 okt 1646, avreste utrikes 10 aug 1652, inskriven vid Heidelbergs univerisitet 3 okt 1653, studerade juridik och bergsbruk i Tyskland (Leipzig, Strassburg), Böhmen, Holland (Utrecht), England (Oxford), Frankrike (Paris) o Italien (Venedig, Loreto, Rom), återkom till Sverige sommaren 1659. Bergmästare i Roslagen, Gästrikland och Hälsingland (till 1668 även östra järnbergslagen) 19 nov 1664, vid Salberget 9 mars 1669 (tillträdde 10 juli 1672) — 1674, adlad 20 nov 1672, direktör vid Avesta bruk 1673—79, assessor i bergskoll 23 aug 1673.

Gift den 4 (ej 8) oktober 1663 med Elisabet Hansdotter, född 16 juni 1642 i Stockholm (enl fam:bibeln; dp 18 juni Nik), den 25 juni 1719 i Sthlm (enl Marcks v Würtemberg; själaringn 26 juni Nik), dotter till handelsborgmästaren Hans Hansson o Brita Larsdotter.

Biografi
Kort efter sin hemkomst från de utländska studierna uppträder Johan Funck 1660 som kompanjon till sin svåger, stockholmsborgaren Peter Bohm. De sökte då återupptaga driften vid silververket Garphyttan i Tysslinge (Ör), som Bohm ett decennium tidigare tillsammans med Funck:s bror Simon förgäves sökt börja driva. Följande år fick de bergskollegiets privilegier på inrättande av det därefter länge bestående bleckmakeriet i Garphyttan, vilka stadfästes av K M:t 1662. Redan ett par år senare kom emellertid Bohm på obestånd, och såväl silververket som bleckbruket övertogs av hans kreditorer.

I samband med Bohms konkurs inlöste Funcks dennes hustrus pantsatta andel i det fäderneärvda kopparbruket Garpenberg (Kopp) och blev nu ensam innehavare av detta. Här satsade Funck stora summor, lät 1666 utarbeta en översiktlig gruvkarta, anlade nya gruvdammar och lät 1672 bygga en kopparugn i det av honom 1666 skatteköpta Dormsjö i Garpenberg. År 1674 lånade han kronan 30 000 rdr mot 8 procents ränta och 8 års prolongation av Garpenbergs privilegier samt rättighet att årligen i plåtar utmynta 450 skepppund koppar på samma villkor som gällde för Stora Kopparberg, varvid tullen och slagskatten skulle avdragas från lånet. Vid Funck:s död var Garpenberg tack vare hans ansträngningar så vidmakthållet, att det på grund av Nya Kopparbergs i Ljusnarsberg (Ör) starka tillbakagång var det främsta sv kopparverket näst efter Stora Kopparberg, vars produktion emellertid var 40 gånger större.

Mest bekant blev Funck genom sin verksamhet vid Avesta. Där inträdde han 1671 jämte Abraham Cronström (bd 9) och Joel Gripenstierna i det bolag, som bildats 1669 av Isak Cronström (bd 9), riksrådet Lorentz Creutz (bd 9) och Börje Cronberg (bd 9) för att driva det av kronan förpantade bruket. Då Gripenstierna, som utsetts till brukets direktör, 1673 utlöstes, blev Funck hans efterträdare, och sedan Abraham Cronström, Creutz och Cronbergs änka 1675 utlösts, innehade Funck två tredjedelar och Isak Cronström en tredjedel däri.

På 1670-talet övertog Johan Funck också sin bror Simon Funck:s egendom i Ljusnarsbergs socken (Ör), som bestod av Salbo hemman med järnhytta och andelar i Nya Kopparberg samt i silverhyttan vid Norra Hörken, vari även Isak Cronström var delägare. Snart köpte Funck även Stjärnfors i samma socken, och i samband med ett nytt lån till kronan fick han 1676 K M:ts privilegium på inrättande av masugn vid Salbo och hammarsmedja vid Stjärnfors.

År 1678 köpte Johan Funck av familjen Cronström Larsbo järnbruk i Söderbärke (Kopparberg), och mot slutet av samma år fick han i samband med ett nytt lån till kronan dispositionen över Nya Kopparbergs gruvor och hela skogsarealen i Ljusnarsberg, varigenom han skulle kunna skapa en mycket omfattande bruksdomän i denna trakt. Redan några veckor senare avled emellertid Johan Funck vid nyss fyllda 48 års ålder, och genom besvär från bergsmännen omintetgjordes hela projektet.

I Stockholm innehade han bl a det från svärfadern ärvda s k Funckska huset vid Funckens gränd och i Avesta hade han 1675 av Isak Cronström köpt den s k myntmästargården. Under reduktionen klarlades såväl Avestas som Garpenbergs egenskap av kronoegendom, men Johan Funck:s änka Elisabeth lyckades behålla båda mot arrende. Fr o m 1695 övertogs arrendet av Avesta av två av deras söner, av vilka Gustaf, som 1697 gifte sig med en brorsdotter till Isak och Abraham Cronström och 1699 blev bergmästare i Sala, blev brukets direktör. År 1700 inträdde bergslaget som arrendator. Kort därpå sålde modern Funcks:s forna besittningar i Ljusnarsberg, och även Larsbo avyttrades efter hennes död. Garpenberg drevs däremot av Funcks: s ättlingar i flera generationer.

Författare  Hans Gillingstam

Hänvisning; Johan Funck, urn:sbl:14585, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-11-25.

(Kan sökas på; http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14585)

 

<-- Till sidans rubriker! 

Johans fru Elisabeth - hennes föräldrar och familjebibeln från 1646

Foto Claes Funck, copyright Foto Claes Funck, copyright



Tre av sönerna till Thomas Funck, bl a Johan Funck, gifte sig med tre döttrar vars föräldrar var Hans Hanson och Brita Larsdotter - Bohm (Örebrosläkt). De finns  på en pelare, ett epitafie, i Storkyrkan ganska högt upp.

Claes står på en hög stege och har studioblixtljus till sin hjälp. Claes hade fått tillstånd till fotograferingen.

Epitafie för Hans Hansson och Brita (Birgitta) Larsdotter Hansson, född Bohm, svärföräldrar till Johan, Albrecht och Simon Funck, genom döttrarna, Elisabet, (Johan), Ingrid (Albrecht) och Anna (Simon).
 

Text från Domkyrkokapitlet i Stockholm, samt översättning från latin,:
"De som inneslutas under stenen i närheten av denna tavla äro de obetydlig skuggorna och stoften av de hedervärda makarna, herr Hans Hansson och fru Birgitta (Brita) Larsdotter (född Bohm), av vilka han var född i (Söder)Tälje den 3 juni 1593:, i sin ungdom drev han så skickligt och lyckosamt handeln, att han först vann burskap och sedan, år 1630, blev rådman och slutligen år 1652 giorde sig förtjänt av att bli borgmästare i Stockholm.: hon var född av en hederlig släkt i Örebro år 1607. G ift år  1625, dog hon år 1646. Av 8 barn överlevde endast två döttrar föräldrarna.
Efter att i sitt testamente lämnat  många legat till fromma ändamål och ombesörjt detta epitafium avled han saligen i Herren år 1663. Fromma arvingar uppsatte det.(epitafiet)

Hans Hansson, frejdad borgmästare i Stockholm stad, som med lätt hand styrde rådhuset under två lustrer. Född i (Söder)Tälje av frisiska förfäder blandade han därefter Mercurius (Handeln) med Themis (Rättvisan). Här ligger han begravd, och livets yttersta linje har dragits, sedan han levat på jorden under sju solvarv.. Han, som på jorden var beskyddare  för goda medborgare, slutade med att stå inför Den Gudomlige i himlen."

 




Epitafiets höjd på pelaren i Storkyrkan.
 

Foto Claes Funck, copyright















<-- Till sidans rubriker! 

1646 - en bibel i skinnband med två stycken lås

Den bibel från 1646 som Elisabeth/Elisabätt Hansdotter Funck skrev i. Foto den 25 november 2003 Claes Funck, copyright
Fritt fram att tyda texten i dokumenten på egen hand! Klicka på bilderna så blir de större! Fritt fram att tyda texten i dokumenten på egen hand! Klicka på bilderna så blir de större!


En större Bibel, skinnband med två stycken lås, tryckt 1646, köptes samma år av den från Örebro inflyttade Peter Bohm, gift med en Anna Funck.

Paret Anna Funck och Peter Bohm gav den i gåva till hans svåger, Hans Hanson gift med Brita Larsdotter.

Brita Larsdotter var då alltså gift med Överborgmästaren Hans Hansson på Stadsholmen idag Gamla Stan.

Inne i bibeln som numera troligen finns på KB (enligt Claes) , skriver Peter Bohm sålunda...

"Denna Biblia hafver jagh undertecknad att i gått uppsåt skänkt och förära minn höght ärade Elsklige käre sivåger, lycksom och välaktad Mann, Hans Hansson, rådman här i staden Stockholm till en ringa dock Wellment tackssamhety och ihugkommelse för mycket gott mig att min kära sivåger samt min käre syster andl och bevist huilket Gudh allsmäktig Gjör timmaligt och
sedan evinnerligh milderligen belöna.
Actum Stockholm d. 7 december Anno 1646 Peter Bohm

Peter Bohm var gift med Thomas Funcks dotter Anna.

Avfotograferat och uttytt av Claes Funck, copyright

År 1663 har Johan Funck och hans hustru Elisabeth Hansdotter Funck fått bibeln i gåva av  Elisabeths far och mor, Hans Hansson och Brita Larsdotter-Bohm. Elisabeth skriver:

"1663 dän 8 Aprilly vardt migh dänna bock föräratt af min högst älskade fader äfverborne och högaktade och vällbeteende Hans Hansson bårgmästare härr i Stockholm. Gudh låtto migh i dänna bock få läsa och behålla, att dät måtte händha Guds namn till pris og ähra och min siäll till rolighet en ewvig glädje och salighet ammen, ammen. Elisabätt Hansdotter"

Avfotograferat ur bibeln och utytt av Claes Funck, copyright

Texter skrivna i Bibeln av Elisabeth Funck fr om 1663. Sista texten av Elisabätts hand skrivs 1712. Hon avlider 1719. 1822 den 8 september skriver Fredrik Funck på Almstad Gods i bibeln, Fredrik Funck har fått överta bibeln efter Elisabeths död.

Avskrivet av Claes Funck 1996


Nedan hittar du hämtbara försättsblad skrivet av hovtryckaren Henrich Keisers, samt de fortsatta anteckningarna i Bibeln av senare ägare Fredrik Funck som hämtbara JPG-filer.

Direkt därefter på sidan nedan följer Elisabeths egna anteckningar i bibeln!

Elisabeths anteckningar 1 Elisabeths anteckningar 1
Elisabeth Funcks anteckningar 2 Elisabeth Funcks anteckningar 2
Elisabeths anteckningar-3 Elisabeths anteckningar-3
Uppgifter inhämtade av Claes Funck, copyright Uppgifter inhämtade av Claes Funck, copyright

Mer kring Johans och Elisabeths livsgärningar

Epitafie (minnesvård) i keramik - med adelsvapen Nr 826 - över Johan Funck i Garpenbergs kyrka. Familjen Funcks hjärtvapen - "ett berg med stierna över". Foto Claes Funck, Skövde Stadsmuseum copyrigt Epitafie (minnesvård) i keramik - med adelsvapen Nr 826 - över Johan Funck i Garpenbergs kyrka. Familjen Funcks hjärtvapen - "ett berg med stierna över". Foto Claes Funck, Skövde Stadsmuseum copyrigt

Johan är den son som leder fram till den del av släkten som Claes härstammar från. Han föddes alltså  i Stockholm 1630. Han kom att gå i sin faders och bröders fotspår och blev 1661 direktör över gruvorna i Garpenberg och 1668 ägare. 1669 blev han också bergmästare vid Silververket i Sala.

Under hans tid 1661 - 1679 hade kopparverket genomgått en betydande utveckling och låg på andra plats bland de svenska kopparverken, näst efter Stora Kopparberget i Falun.

På en vägg i Garpenbergs kyrka finns upsatt ett epitafium (minnesvård) i form av ett sköldmärke föreställande släktens vapensköld med hjärtsköld i form av "ett berg med stierna över".

Hans hustru kom att fortsätta som ägare och direktör för bruken ända fram till att Kronan tog sig rätt att återta bruket och alla dess tillgångar 1685 och hon fick träda tillbaka som enbart arrendator, vilket hon gjorde till 1694. Hon var då skyldig Kronan så mycket att hon fick lämna bruksgården till staten som betalning.

Hon var dock inte utfattig på något sätt, då hon 1685 köpt Bro Gård med underlydande Husby och Hernevi i Uppland. Bro gård har idag kvar flyglarna från hennes tid. Hon skänkte också den år 1701 tillverkade predikostolen i Storkyrkan i Stockholm gjord av bildhuggaren Burchard Precht efter ritning av Tessin d.y.
 
Makarna fick 11 barn, varav två dog i späd ålder. Av alla barnen var det bara fyra som överlevde modern själv, nämligen Gustav, Margareta, Elisabeth och Isak. Elisabeth Funck överlevde sin make med Johan  med 40 år och avled 1719. De begravdes båda i föräldrarnas familjegrav i Storkyrkan i Stockholm.
 
Uppgifter ur "Ätteboken" av Erik Funck och sonen Claes Funck samt Carina Olsson, Upplands Väsby färdig 1993.












Nederdelen av epitafie för Johan Funck;

"Hans Konglige Maijestets samt Sveriges Rikets Tro Man och Bergsråd Ädle och Wälborne Herr Joh: Funck, till Domsjö och Säther, Född i Stockholm, I Herranom vid Afvestad den 12 Januari 1679"

 

Foto Claes Funck, copyright


Grufvestugan i Garpenberg. Ur "Ättebeskrivningen".

Dokumentfoto Claes Funck, copyright

 
<-- Till sidans rubriker!
 

Elisabeth köper bland annat Bro gård i Uppland

De 4 flyglarna på Bro Gård/ Bro Slott är de ursprungliga. Här 2 av 4 flyglar.

Foto Claes Funck 1990-91, copyright

<-- Till sidans rubriker!
 

En av sönerna till Johan, Peter/Petter, är adlig , men inte friherrlig

Epitafie (minnesvård) i Bro kyrka över Petter Funck - Adelsvapen Nr 826 - son till adlade Johan Funck, Friherre Gustaf Funck's fader. Petter var alltså Gustaf's bror - och adlig men inte Friherrlig Epitafie (minnesvård) i Bro kyrka över Petter Funck - Adelsvapen Nr 826 - son till adlade Johan Funck, Friherre Gustaf Funck's fader. Petter var alltså Gustaf's bror - och adlig men inte Friherrlig

Peter (Petter), son till adlade Johan Funck,  var född 1676-07-19 på Avestafors. Student i Uppsala 1685-10-17.

Rustmästare vid livgardet. Död 1694-05-17 och begraven i Bro kyrka i Uppland, där hans vapen är uppsat
I Bro kyrka hänger detta epitafie (minnesvård) över den unge rustmästaren Petter Funck - död bara 18 år gammal.

Vapen Nr 826 - adlad Johan Funck - Petters fader.


 

Foto Claes Funck  1990-91, copyright

Ur "Ättebeskrivningen".
Dokumentfoto Claes Funck, copyright
 

Elisabeth Funck's donation till Storkyrkan i Stockholm




Johan Funcks änka, Elisabeth Hansdotter Funck, bekostade den stora predikstol som  B. Precht skulpterat i trä och som förgylts. Finns i Storkyrkan  i Stockholm.

 

 Foto Claes Funck 1994, copyright



Ovanpå dörren till prediklstolen sitter hjärtevapnet. Funck's  "ett berg med en stierna över".

 

Foto 1994  Claes Funck copyright




Bild av dörren till predikostolen Storkyrkan, Stock- holm.
 

Foto Claes Funck, 1994, copyright





Innanför dörren till predikostolen står "Elisabeth Funck Anno 1701" - det år då den var färdigställd på beställning och bekostnad av henne.














 

<-- Till sidans rubriker! 

4. Son gruvdirektör/bergmästare/ägare/landshövding & Friherre
   Gustaf Funck                                               -  CLAES farfars farfars farfar

4. Gustaf Funck, friherre Funck (son av Johan Funck, adlad Funck, se adliga ätten Funck Nr 826), friherre till Brogård i Bro socken, Uppsala län samt herre till Lejondal i Lejondal socken och Kaggeholm på Helgö i Ekerö socken, Stockholms län. Född 1670-12-24. Student i Uppsala 1680-01-15 och i Leipzig 1685 (De Brun, Holmiana et Alia). Auskultant i bergskollegium 1698-10-12. Bergmästare vid Salberget 1699-10-07. Lagman i Bohuslän 1710-09-03, i Närke 1714-04-07. Vice landshövding i Västmanland 1720-05-19. Ordinarie landshövding därstädes 1720-12-05. Friherre 1723-10-15 (introducerad 1723 under nr 189). Utnämnd president i Åbo hovrätt 1728-01-09, men undanbad sig denna befordran. Död 1736-09-12 på Brogård och ligger jämte sin fru begraven i friherrliga ätten Funcks grav i Bro kyrka.

Gift 1697-03-14 med Christina Cronström, född 1678-06-27 i Eskilstuna, död 1758-07-27 på Brogård, dotter av assessorn Peter Cronström, och Johanna Grau.

(Formaliatext från; http://www.adelsvapen.com/genealogi/)

Här en originalversion av ättevapnet Nr 189 i en skiss för den friherrliga Funck-adeln fotograferat från originalet av Friherrebrevet på Riddarhuset. Friherrebrevet avfotograferat på Riddarhuset 1991.
 

Foto Claes Funck, copyright

Vapenskölden har utvecklats med två lejon till titelsidan på Friherrebrevet.

Avfotograferad av Claes Funck, copyright

Friherren Gustaf Funck målad av David Krafft (1655-1724) Ehrenstrahl-skolan. Taveltext bl a ; "Landshöfdingen och XXxx Presidenten Friherren Gustaf Funck "

Foto Claes Funck, copyright

Sida ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck & Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright Sida ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck & Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright
Sida ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck & Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright Sida ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck & Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright

Från nationalmuseums e-samling

Titel: Gustaf Funck, 1670-1736

Teknik/Material: Olja på duk
MåttMått: (h x b): 78 x 65 cm
Ram: (h x b x dj): 84,5 x 70,5 cm

Tillkomst Konstnär:
Johan David Swartz, Född 1678, Död 1729

Avbildade personer: Gustaf Funck, Född 1670, Död 1736

Kategori Måleri, Målningar

Inventarienummer: NMGrh 1446
Förvärv: Övertagande 1866 från Gripsholms slott

Länk:
http://emp-web-22.zetcom.ch/eMuseumPlus?service

Christina målad av David v. Krafft 1655-1724 (Erenstrahl-skolan)

Barnen blev många, inte mindre än 14 stycken!

Christina Cronström Funck

 

Foto Claes Funck copyright




 

Titelblad till Gustafs änka Christina Cronströms äreminne, vilket överlämnades av Claes far, Erik Funck, till Riddarhusets genealog Lars Wikström 1993.
 

Foto Claes Funck, copyright

Här är Claes far, Erik Funck, och Claes på Riddarhuset inför släktkrönikans tillkomst, och vi har fått ta ned skölden från väggen. Gustaf Funck, var sonson till den första Funck i Sverige, Tomas Funck, född i Stralsund 1580 och kom till Stockholm i 20 års åldern.

Foto Claes Funck copyright

 
<-- Till sidans rubriker!
 

Carl Funcks tribut till sin far Gustaf Funck & mor Christina Cronström

I Bro kyrka, kalkstenen över graven med  Gustaf Funck och Christina Cronström-Funck kvarlevor.

Det var riksrådet Carl Funck som bekostade hällen.

Carl var son till Friherre Gustaf Funck - själv barnlös.

Carl Funck finns i Gripsholms Slotts porträttsamling och dog 1783-06-22.

Foto Claes Funck  1990-91

Carl Funck, (son till Gustaf Funck, friherre Funck), till Hovgården i Hovs socken, Östergötlands län, född 1708-12-01.

Student i Uppsala 1722-10-01. Extra ordinarie kanslist i krigsexpeditionen 1728-02-23. Sergeant vid Svea artilleriregemente 1730-04-30. Styckjunkare vid Svea artilleriregemente 1731-01-28. Underlöjtnant 1732-09-06. Löjtnant 1734-11-14. Kapten 1741-08-05. Major vid artilleriet i Göteborg 1747-05-07 och vid artilleriet i Stockholm 1748-04-30. RSO 1748-11-07. Överstelöjtnant vid artilleribataljonen på Gotland 1749-10-31. Överstelöjtnant vid Södermanlands regemente 1758-07-03. Överste i armén 1760-04-22. Förordnad att förrätta generalfälttygmästaretjänsten i krigskollegium 1761-09-08. Riksråd 1765-09-11. Entledigad 1769-05-27. KmstkSO 1771-11-25. Ånyo inkallad i rådet 1772-03-27. Entledigad för andra gången 1772-08-22. Död 1783-06-22 på Hovgården. 'Han bevistade flera riksdagar och hade mycket inflytande, synnerligast vid den år 1765'.

Gift 1:o 1739-02-22 med friherrinnan Charlotta Elisabet Cronstedt, född 1714-02-22, död 1763-07-08 Brogård, dotter av president en Carl Olderman, adlad och adopterad samt friherre Cronstedt, och Elisabet Arnell.

Gift 2:o 1765-12-03 i Stockholm med Brita Rhyzelia, adlad Odencrantz, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1749-02-07 i Linköping med ryttmästaren friherre Otto Johan Lagerfelt, född 1721, död 1759), född 1726-08-19 i Linköping, död 1787-08-07 Lagerlunda och begraven 1787-08-12, dotter av biskopen i Linköping doktor Andreas Olai Rhyzelius och Catharina Ihre.

Formaliatext från; http://www.adelsvapen.com/genealogi

Sida ur "Ätteboken" om Riksrådet Carl - en son till Friherre Gustaf Funck.

Foto Claes Funck, copyright

Carl var broder till den anfader, Alexander Funck, som är Claes ättling i den friherrliga ätteföljden på hans fädernessida.

<-- Till sidans rubriker! 

5.  Son bergsdirektör/bergsråd/ & Friherre Alexander Funck
                                                                                - CLAES farfars farfars far

Bergsrådet Friherre Alexander Fucnk 1715 - 1791

Foto Claes Funck, copyright

5. Alexander Funck, (son av Gustaf Funck, friherre Funck), till Almstad i Tåby socken, Östergötlands län. Född 1716-02-01 på Lilla Avesta vid Avestafors. Student i Uppsala 1728-02-26. Auskultant i bergskollegium 1735-10-08. Extra ordinarie notarie därstädes 1740-12-18. 1742-09-11. Direktör vid Ljusnedals kopparverk och övriga bergverk i Härjeådalen 1745-11-11. Geschworner vid Salberget 1746-02-27. Bergmästare i Södermanland 1752-11-12. Protonotarie i bergskollegium genom byte 1779-02-10. Avsked 1779-03-02. Bergsråds titel 1779-04-23. Död 1797-11-08 i Norrköping.

'Han var en i sitt yrke kunnig man, utsågs 1741 av sekreta utskottet att företaga en resa till Norge för att göra sig underrättad om det därstädes då inrättade s.k. Svarta kompaniet. Gjorde 1748–1753 en resa genom nästan hela Europa för att studera förnämligast bergshanteringen. Ingav slutligen 1785 till bergskollegium en beskrivning över denna sin senare resa jämte en mineralsamling.

Gift 1756-07-15 i Norrköping med Beata Margareta Löfgren, född 1738-05-19, död 1814-02-07 på Almstad, dotter av rådmannen i Almstad Olof Simonsson Löfgren (av samma släkt som adlad och friherrliga ätterna Löfvenskjöld, nr 1892 och 340) och Helena Catharina Friese.

Formaliatext från;  http://www.adelsvapen.com/genealogi

Sidor ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck och Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993.
Claes Funck copyright

<-- Till sidans rubriker! 

Alexander Funck - Riksarkivet

ALEXANDER FUNCK - Riksarkivet

Meriter
Funck, Alexander, född 1 febr 1716 i Avesta (L 45: 4, KB), död 8 nov 1797 i Norrköping (Tåby dödbok). Inskriven vid Uppsala univ 26 febr 1728, auskultant i bergskoll 8 okt 1735, extra ordinarie notarie där 18 dec 1740, direktor vid Ljusnedals bruk (Jämtl) 11 nov1745, geschworner vid Salberget 27 febr 1746, bergmästare i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och en del av Jönköpings län 12 nov 1752, protonotarie i bergskollegium 10 febr 1779, avsked 2 mars samma år, bergsråds titel 23 april samma år. Ämnessven i Vetenskaps Akademien 2 april 1740, Ledamot Vetenskaps Akademien 11 sept 1742, senior där 1795.

Gift 15 juli 1756 i Norrköping (S:t Olai) med Beata Margareta Löfgren, född 19 maj 1738 där, den 7 febr 1814 på Almstad i Tåby (Östergötland), dotter till rådmannen Olof L o Helena Katarina Fries(e).

Biografi
Under sin verksamhet i bergskollegiet blev Funck tidigt nära vän till dåvarande vice notarien där Daniel Tilas, som till honom och sin blivande svåger, friherre G G Reuterholm, 1738 tillägnade sitt lilla förstlingsarbete »En bergsmans rön och försök i mineralriket». Funck följde hösten 1739 Tilas på dennes resor till gruvorna i Dalarna. I Funck:s stamfars forna silvergruva vid Lövåsen i Stora Skedvi fann de arseniktrioxidkristaller, som Tilas skrev om i VAH 1744, och varav prov bevarats i Funck:s mineralsamling (jfr nedan). Tilas säger i sina memoarer, att Funck ehuru han »var väl grundad i matematiske vetenskaper, god stuffkännare och hemma i proberkon-sten, så ansåg han dock all gruvgång och alle gruvsystemer med skeva ögon, föreställandes sig, att den ena malmgången skulle vara den andra lik . . .». Tilas anser emellertid, att han under resan i Dalarna lyckades förändra Funck:s inställning, så att han hade »fägnaden att se ett applicabelt geni igenom min värvning engagerat till bergsvetenskapens hanterande . . . och gör jag mig en heder därav att tillstå, det han nu kan säga mig mera än jag den tiden kunde säga honom». En gruvbyggnadsplan för Garpenberg, som Funck ett par år senare utarbetade, anser sig Tilas ha inspirerat Funck till.

Åren 1741—42 gjorde Funck på Vetenskapsakademins initiativ och sekreta utskottets uppdrag en resa till Norge för att studera det där inrättade s k Svarta kompaniet med dess tjär-, harts-, beck-, kimröks- och pottaskefabriker. Dessa studier resulterade i hans »Beskrifning om tjäru- och kol-ugnars inrättande» (1748), som trycktes i flera upplagor, varav en på tyska, och jämte senare iakttagelser även i uppsatser om harts- och kimrökstillverkning 1754 och om pottaske-calcinering 1759.

Tidigt hade Funck kommit att göra undersökningar rörande Sala silvergruva, varom han redan 1741 publicerat en artikel. År 1744 påbörjade han en ingående kartläggning av gruvan, som fullföljdes, sedan han 1746 blivit geschworner där. På egen bekostnad gjorde han på Tilas' uppmaning omfattande undersökningar under ibland livsfarliga gruvstigningar. Resultatet blev en malmgeologisk karta (»skölkarta»). Denna förstördes 1751 genom att den i Funck:s frånvaro förvarades av Tilas, vars hus i Stockholm då brann. Den rekonstruerades emellertid efter Funck:s utkast och anteckningar. Vid en besiktning kom kartan till presidenten i bergskollegiet Fredrik Gyllenborgs kännedom. Då han begärde, att Tilas skulle utlämna den till kollegiet, vägrade denne att göra detta under Funck:s utlandsresa, vilket blev ett uppmärksammat led i den långvariga fiendskapen mellan Tilas och Gyllenborg.

Tilas och Funck stiftade 1747 »Svenska gruvroten», den första sv förening som bildades för att uteslutande ägna sig åt bergsvetenskapliga frågor, men den upplöstes redan efter några år. Åren 1748—53 gjorde Funck en omfattande studieresa genom Tyskland, Böhmen, Ungern, Polen, Italien, Frankrike, Brabant, Holland och Danmark. Den resulterade i sju handskrivna illustrerade volymer om kontinentala bergverk och gruvor, som bland svenska reseberättelser från kontinenten intar en särställning genom sin utförlighet och rikedom på uppgifter, delvis i tabellform (jfr sammanfattning i Bergs-Journal 1787—88). Från Funck:s långa verksamhet som bergmästare 1752 —79 föreligger i tryck en å tjänstens vägnar utförd undesökning 1762 om Åtvidabergs kopparverk, som med anledning därav fick nya privilegier följande år.

Uppgiften, att Funck redan 1735 skulle ha utarbetat en i kommerskollegiets gruvkartekontor förvarad karta över Falu gruva torde bero på missuppfattning. Kartans text är nämligen av annan hand.

Författare Hans Gillingstam
Alexander Funck,
urn:sbl:14581, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-11-25.
(Kan sökas på; http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14581http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14585)
 

<-- Till sidans rubriker! 

Almstad ryttargård 1991

Almstad Ryttargård 1991.

Foto Claes Funck, copyright


Släkten Funck har ägt och bebott Almstad gods i fyra generationer. Alexander Funck bosatte sig där 1757 efter att ha gift sig med ägaren Rådmannen i Norrköping Olof Simonsson Löfgrens dotter Beata Margareta Lövgren. Sedan tog sonen Fredric över 1804 för att i sin tur efterträdas av sin son Alexander år 1864 och sedan i tur hans son Karl Fredrik 1905. Godset var i Familjens Funcks ägor till 1922, med andra ord i ca: 165 år. I församlingsboken för åren 1924-1936 är det antecknat att Karl Fredrik med familj flyttar från Almstad till Tingstad 20/11 1924.

Almstad kom att höra till Claes fäderneslinje t o m Alexander Fredrik Funck, som levde  till 1905. Efter honom kom en av hans söner, Karl Fredrik Funck, att ta över gården. Den äldsta sonen Alexander Fredrik Edvard August, Claes farfar, valde en annan bana och lämnade alltså gården till sin bror - se nedan!

5. Alexander Funck var alltså Claes farfars farfars far

<-- Till sidans rubriker! 

6.  Son häradshövding och Friherre Fredrik Jakob Funck
                                                                                        - CLAES farfars farfar

Fredrik Jacob målad av Alexis Wetterberg 1859.                                                                  Foto Claes Funck, copyright
 

6. Fredrik Jakob. Lagman och friherren Fredric Jacob Funck, (son av Friherre Alexander), född 1778-07-05 1778 på Almstad, Tåby socken och död 1864 på Almstad, Tåby socken.  Föräldrar baronen och bergsrådet Alexander Funck och hans maka Beata Margareta Lövgren.

Då fadern dör 1797 ansvarar modern för gården till 1804 då Fredric Jacob övertar ansvaret.son av Friherre Alexander), född 1778-07-05 Almstad. Student i Uppsala.

Auskultant i Göta hovrätt 1795-06-10. Extra ordinarie kanslist i Göta hovrätt 1795-11-30 och i justitierevisionsexpeditionen 1797-05-02. Auskultant i Svea hovrätt 1799-07-01. Extra ordinarie riddarhuskanslist 1799-09-14. Hovjunkare 1802-12-29. Vice häradshövding 1803-12-19. Häradshövdings fullmakt 1805-03-01. Adjungerad ledamot i Göta hovrätt 1805-03-19. Lagman i Tio häraders lagsaga 1807-08-11. Avsked 1817-02-18. RNO 1858-04-28. KVO 1860-11-26. Död 1864-08-29 på sin egendom Almstad.

Fredric Jacob Funck ägde även fler hemman i Tåby: ½ mantal Almstad, 1 Mantal Alm, 2 Mantal Skjorstad, 1 Mantal Brunneby, ½ Mantal Brunneby, ½ Mantal Brunneby, ½ Mantal Nybble, 1/4 Mantal Rangtorp, 1/8 Mantal Hemmingsbo och vidare ägde han hemman i Tingstad och Häradshammar.

Gift 1818-06-04 på Skälboö i Skönberga socken, Östergötlands län med Altea Maria De Geer, född Skälboö, 1786-10-08, död 1877-08-16 på Almstad, dotter av majoren Alexander De Geer, och Ulrika Elisabet Wolffelt.

(Uppgifter hämtade från www.adelsvapen.com och Tåby Hembygdsförening)


Kort personbeskrivning av Claes farfars farfar, Fredrik Jakob Funck;
Han hade ett stort intresse för jordbrukets omdaning och blev hushållsgillets ordförande i slutet av 1820 talet. Om hans personlighet vet man litet. Men man antar att han var en handelskraftig person. Han intresserade sig mycket för socknens angelägenheter och deltog i många kommittéer ock uppdrag, han var även sockenstämmans ordförande i många år. Han var med i den kommitté som ansvarade för kyrkotornsbyggandet 1818-1819. Han synes först ansett att tornet skulle byggas fristående bredvid kyrkan, då han befarade att grundmuren inte skulle tåla den belastning som tornet skulle utgöra. (ett tvivel han fick delvis rätt i). Han ångrade sig dock i ett särskilt anförande vid sockenstämman den 25 november 1818 begärde han få till protokollet antecknat att han ändrat uppfattning.Han var en stor främjare av läskunnigheten, 1811 donerade han till inköp av läroböcker, helst i kristendom åt fattiga skolbarn i socknen en summa den så kallade barnbokskassan. Han arbetade mycket för en skola och ordnad skolundervisning i socknen, men vann inte alltid gehör. Han anlade ett bibliotek vid Almstad som alltid var tillgängligt för den arbetande klassen. När Tåby fick sitt första sockenbibliotek 1853 donerade han ett stort antal böcker, huvudsakligen i religiös och moralisk tendens samt uti historia, geografi, ekonomi och språklära. 1822 öppnade han sparbank för Tåby och Tingstads socknar. Han förbättrade och förskönade främst Almstad under sin tid. Trädgård anlades och en park på en areal av 5 tunnland anlades på 1820 talet.

(Hämtat från Tåby Hembygdsförening, copyright)

Svenskt biografiskt handlexikon, 1906 - från; http://runeberg.org/sbh/a0372.html

Althea målad av Alexis Wetterberg 1859. Foto Claes Funck, copyright Althea målad av Alexis Wetterberg 1859. Foto Claes Funck, copyright

Detta är CLAES farfars farmor

Fredrik var gift med Althea Maria De Geer född 1786, död 1877. Hon var dotter till majoren Alexander De Geer på Skålboö i Skönbergs socken och Ulrika Wolffelt.

Altheas synförmåga avtog med åren och under de sista 20 levnadsåren var hon helt blind. Hemma på Almstad klarade hon sig bra på egen hand, eftersom allting i rummen förblivit orubbat alltsedan hon kom dit 1818. Hon fick inte se något av sina barnbarn. En februaridag 1877 drabbades hon av ett slaganfall, som förlamade vänstra sidan av kroppen och berövade henne talförmågan. Den senare kom så smånino tillbaka, men inte rörelseförmågan helt. Hon avled samma år.

Fredrik och Althea hade tre döttrar och en son.

(Ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck och Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright)

Sidor ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck och Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993.

Claes Funck copyright

6. Fredrik Jacob Funck var alltså Claes farfars farfar.
 

<-- Till sidans rubriker

7.  Son Friherre Alexander Fredrik Carl August Funck
                                                                                                - CLAES farfars far

August Funck - okänd konstnär. Foto Claes Funck, copyright August Funck - okänd konstnär. Foto Claes Funck, copyright

7. Alexander Fredrik Carl August, (son av Fredrik), född 1823-02-06 på Almstad. Fanjunkare 1845-03-08. Officersexamen 1846. Underlöjtnant vid Smålands husarregemente 1846-08-03. Avsked 1855-01-04. Död 1905-06-05 på Almstad.

Almstad övertogs av bergsrådet Alexander Funck Almstad tillsammans med svärmodern och bosatte sig där 1757, när Alexander dör 1797 tar sonen Fredric Jacob Funck över och brukade egendomen, först tillsammans med modern och från 1804 ensam. Under Fredric Jacob Funcks tid sammanslogs ett flertal hemman till en brukningsenhet. Almstadsgodset kom att på 1840 talet omfatta, förutom Almstad två hemman Alm, tre hemman Brunneby, samt två hemman Skjorstad samt hemmanen Nybble, Ragntorp och Hemmingsbo.

När Fredric Jacob Funck dör 1864 tar sonen Alexander Fredrik August Funck över som ägare och brukare över Almstadsgodset och därefter övertas det av hans son August Funck.

1905 övertas Almstad av Augusts son Carl Fredrik Gustaf August och det säljs sedan 1922 till Karl Emil Wilhelm Skiöld. August har därutöver ägt Manheim i Dagsbergs socken, Alm i Tingstads socken och Skjerstad i Tåby socken, alla i Östergötlands län.

Gift 1855-07-12 i Gårdsveda med stiftsjungfrun Anna Agata Clara Fredrika Carleson, född 1825-01-08 Valstad, död 1910-01-03 i Norrköping, (Tåby förs, Östergötlands län, db), dotter av överstelöjtnanten Jakob Edvard Carleson, och Liboria Fredrika Eleonora Harmens (se adliga ätten af Harmens).

Formaliatext från; http://www.adelsvapen.com/genealogi/

Sidor ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck och Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright

August Funck ägde en tid Manheims gård i Dagsbergs socken.

Foto Claes Funck, copyright

Manheim i Östergötland. Här föddes Claes farfar Edvard Funck 1858. Idag golfbana (2013).

Foto Claes Funck, copyright

Manheim i Östergötland från ägorna. Här föddes Claes farfar Edvard Funck 1858. Idag golfbana (2013).

Foto Claes Funck, copyright

 

<-- Till sidans rubriker!   

8.   Son Friherre Evdard Funck
                                                                                                         - Claes Farfar

Från Svenskt Porträttgalleri (1895-1913); http://runeberg.org/spg/7-5/0059.html Från Svenskt Porträttgalleri (1895-1913); http://runeberg.org/spg/7-5/0059.html

8. Alexander Fredrik Edvard August, (son av Alexander Fredrik Carl August), född 1858-01-01 Manheim.

Mogenhetsexamen i Norrköping 1877-06-05. Student i Uppsala 1877-10-01. Juridisk preliminärexamen 1881-01-31 och examen till rättegångsverken 1888-05-26. Extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1888-05-31. Extra ordinarie landskanslist i Västmanlands län 1889-06-06. Vice häradshövding 1891-05-29. Vice auditör vid livregementets grenadjärkår 1892-07-14–1899-10-02. Extra ordinarie landskontorist i Västmanlands län 1892-12-10. Landskanslist vid livregementets grenadjärkår 1893-11-04. Länsbokhållare vid livregementets grenadjärkår 1896-01-24. Kronofogde i Kungsörs fögderi av samma län 1900-08-25. Rådman i Köping 1908-12-06–1918. Avsked från kronofogdetjänsten 1925-01-20.

Gift 1902-05-17 i Stockholm med Aura Hillevi Sofia Törngren, född 1877-02-17 i Uppsala, dotter av ingenjören Rudolf Teodor Törngren och Amalia Carolina Teresia Löfström.






Friherre Alexander Fredrik Edvard August Funck. Född 1858 - död 1951.

Friherre Eduard Funck - okänd målare.

Foto Claes Funck, copyright



Porträttet, här  i svart och vitt, målat på Hagalund 1945, då han var 87 år gammal. Detsamma som ovan.

 

Foto Claes Funck, copyright













<-- Till sidans rubriker!

Friherre Erik Funck, son till Edvard, skriver i "ätteboken" om sin far:

Sidor ur "Ätteboken" av Erik Funck med hjälp av sonen Claes Funck och Carina Olsson i Upplands Väsby färdig 1993. Claes Funck copyright

9 .  Friherre militären Erik Funck
                                                                                                          CLAES far

Foto Claes Funck, copyright Foto Claes Funck, copyright

9. Carl Erik Edvard Mauritz, född 1912-08-22 i Köping.
Tog studenten i Nyköping och blev officer som många av hans förfäder. Officersutbildning på Karlberg 1934-1936. Efter ett år befordrad till officersfanjunkare och efter avslutad utbildning fanrik vid Göta trängkår i Skövde. Under åren 1942-1946 avdelningschef vid Arméns underofficersskola i uppsala ocjh 1950 tjänsteförrät- tande chef för T2:s förband i Nora (T2N).

1953 kompanichef vid Svenska röda korsets fältsjukhus i Syd-Korea. Efter hemkomst från Korea, chef för mobiliseringsavdelningen på T2 under 8 år till pensioneringen 1962.

Röda Korsets kårinspektör i Skaraborgsdistriktet 1947-1958 samt distriktssekreterare 1958-1978.

Gift med Gurli Elisabeth Pettersson född 1914 med två barn.

Erik Funck dog 2005 i januari - 93 år gammal.



Erik Funck, bild i stående.

 

Foto Claes Funck, copyright






Erik Funck i tjänsteuniform.
Foto Claes Funck, copyright
 

Julskinkan kokt i väntan på grillgering 1965. Claes' mor och far hjälps åt i köket. Claes fotograferar i s.k befintligt ljus med Leica M2 och Tri-x svart/vit film.

Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum.

Modern Gurli Elisabeth Pettersson född 1914 och död 2013 i juni.





 
 

<-- Till sidans rubriker! 

10.  Friherre och fotograf Claes Funck

10. Friherre Claes Johan Erik Edvard Funck, född 1939-08-29 i Skövde.

Efter uppväxten i Skövde - bildskildrad här främst i Galleri Claes Funck Rum Nr 1 - blev yrkesvalet och utbildningen till slut fotoskola i Stockholm i september 1962. Han  blev då elev på Fotoskolan vid Kursverksamheten, Stockholms Universitet under ledning av Christer Strömholm och Tor Ivan Odulf.

Fotovärlden var efterlängtad. Claes hade länge önskat få bli fotograf, men hans föräldrar ville annorlunda. Så det dröjde innan Claes hade modet att verkställa sina planer, att hoppa av tänkt militär yrkesbana och istället satsa på fotografens yrkesbana.

Fotoskoletiden innebar t ex kontakt med Stockholms Stadsmuseums fotograf, Lennart af Peterséns, som visade bilder från ett Stockholm som drabbats av rivningshysteri.

Han uppmanade sida elever; "Ni som kommer från landsorten , begiv er hem och dokumentera era hemorter! Det som pågår i Stockholm pågår även där!"

Det blev startskottet för Claes Funck att vid vistelse i Skövde dokumentera staden som den såg ut under 1960-talet. Ur detta dokumentära bildarbete föddes så Träkåksböckerna om Skövde och senare även en fotobok om Stockholm, samt flertalet utställningar under åren.

Många av bilderna hittas här i Galleri Claes Funck Rum 1 - 5 - klicka på länkarna under på vänstersidan!

Bild fotograferad 1989 i Ockelbo under bilfärd till Hemavan, Mo i Rana,Trondheim och Stockholm strax efter Aftonbladets hus rivits i Klara och utgrävningar har påvisat bryggor, roddbåtar, sjöbodsgrunder, kuller-stensbelagda gränder och fadern Erik Funck och Claes är i full färd med planering av text och bild för släktkrönikan ´Friherrliga ätten Funck Nr 189'.

 Foto Siv Funck, Claes Funck, copyright















 


<-- Till sidans rubriker!